Choose rotting away at the end of it all, pishing you last in a miserable home, nothing more than an embarrassment to the selfish, fucked-up brats you have spawned to replace yourself.
Äntligen!
Behörighet, check
Lägenhet, check
Sommar, check
Återbäring, check
Allt faller på plats och jag hittar inget att vara orolig för längre, nu är det bara att försöka ta sig in på ssk linjen på hhj vilket inte ligger på mig att jag ska göra något utan på vhs. När mina betyg kom upp på studera så blev jag så sjukt glad att jag fortfarande idag går runt och tänker på att dom finns där. Ibland loggar jag in för att kolla lite på dom. Den bästa flickvännen i världen har varit hemma ett tag och kommer imorn, är lite ambivalent över ifall det är skönt eller inte. Det är trist att vi inte är ihop 24/7 fast samtidigt är det lite små skönt att vara ifrån varandra ibland. Då saknar man varandra och inser hur mycket man älskar henne. När hon kommer tillbaka så älskar man varandra lite mer än dagen hon åkte. Det är när man jobbar man inser hur skönt det vore att vara ledig. När man inte har jobb vill man inget hellre. Jag känner mig respekterad på min arbetsplats och många är tacksamma över att jag väljer just deras avdelning. Inne på mitt 8 dagars pass som jag valt själv, men man måste ju få klaga lite. Man inser nog inte hur mycket man egentligen missar av sommaren förns den är över. Mina dagar flyter ihop och när gummorna frågar vilken dag det är så blir jag själv tveksam. Smittar demens? Blir man som man umgås? Kommer på mig själv med att använda uttryck härifrån och så. Tror min melodi ändras ibland också. Håller på att invigas till det småländska livet. Flyttar in i min 59kvm stora 2rok lägenhet på 8:e våningen med sjö och solnedgångsutsikt. Känner att jag hetsar upp mig över hur lägenheten kommer vara att när vi kommer dit igen och inser att mina optimistiska (mitt mellannamn) beskrivningar kanske är lite sämre. Dock så skiter jag i det, vi flyttar in bor ett tag tills vi orkar flytta igen. Jag och avstånd till skolan är väl sådär, men känns lite som jag kommer förändras en hel del under min tid där. Om jag kommer in dvs. Tar det lite för givet egentligen, det är ju långt ifrån säkert att jag kommer in. Men jag hoppas verkligen på det här eftersom att jag kommer förändras så pass mycket tror jag. Jag ska bli pluggis. Det här året har varit sjukt slappt. Har i princip lyckats att pricka alla prov och inte så dåliga resultat när jag väl träffa. Fick skriva ett omprov på ett matteprov som jag var 2p ifrån att klara. Skrev om det fick 0.5 över men det räckte. Nu kommer det bli meratt jag kommer ligga på medel eller precis på gränsen. Det är lite så jag funkar antingen näst bäst eller bland de sämsta. Nemen ni kommer att få se en annan Olle om ett par månader. En Olle som diskar, en Olle som tvättar, en Olle som studerar en fredag, en Olle som går upp hyfsat och inte spelar dator tills fåglarna börjar kvittra. Hopefully, that is. Just nu känns det så iaf. What LS? Just det, fest den 16e juli samma som förra året. Härligt om det kommer lite nytt folk. Hoppas det blir fint väder. Fyller år om 10 dagar också. 23. Vad gör man då? Harrys och trängs med mammas och pappas kompisar? Får börja inse att det inte blir bättre med åren utan snart bara sämre. Hatar att tänka på att det är jag som ska sitta på ett sånt där hem och inte kunna göra det man gjort i 80år. Dör hellre innan jag blir så handikappad. Vad svarar man på frågan Varför är det så här? Ska man skoja bort det? Ska man vara allvarlig och kramas? Hoppas jag får svaret på den frågan berättad för mig under de kommande åren.
Allt känns bra och jag är glad! Allt är vackert just nu! Ljus framtid väntar! Har inte känt mig ensam på 2 år snart! Galet. Puss!
Behörighet, check
Lägenhet, check
Sommar, check
Återbäring, check
Allt faller på plats och jag hittar inget att vara orolig för längre, nu är det bara att försöka ta sig in på ssk linjen på hhj vilket inte ligger på mig att jag ska göra något utan på vhs. När mina betyg kom upp på studera så blev jag så sjukt glad att jag fortfarande idag går runt och tänker på att dom finns där. Ibland loggar jag in för att kolla lite på dom. Den bästa flickvännen i världen har varit hemma ett tag och kommer imorn, är lite ambivalent över ifall det är skönt eller inte. Det är trist att vi inte är ihop 24/7 fast samtidigt är det lite små skönt att vara ifrån varandra ibland. Då saknar man varandra och inser hur mycket man älskar henne. När hon kommer tillbaka så älskar man varandra lite mer än dagen hon åkte. Det är när man jobbar man inser hur skönt det vore att vara ledig. När man inte har jobb vill man inget hellre. Jag känner mig respekterad på min arbetsplats och många är tacksamma över att jag väljer just deras avdelning. Inne på mitt 8 dagars pass som jag valt själv, men man måste ju få klaga lite. Man inser nog inte hur mycket man egentligen missar av sommaren förns den är över. Mina dagar flyter ihop och när gummorna frågar vilken dag det är så blir jag själv tveksam. Smittar demens? Blir man som man umgås? Kommer på mig själv med att använda uttryck härifrån och så. Tror min melodi ändras ibland också. Håller på att invigas till det småländska livet. Flyttar in i min 59kvm stora 2rok lägenhet på 8:e våningen med sjö och solnedgångsutsikt. Känner att jag hetsar upp mig över hur lägenheten kommer vara att när vi kommer dit igen och inser att mina optimistiska (mitt mellannamn) beskrivningar kanske är lite sämre. Dock så skiter jag i det, vi flyttar in bor ett tag tills vi orkar flytta igen. Jag och avstånd till skolan är väl sådär, men känns lite som jag kommer förändras en hel del under min tid där. Om jag kommer in dvs. Tar det lite för givet egentligen, det är ju långt ifrån säkert att jag kommer in. Men jag hoppas verkligen på det här eftersom att jag kommer förändras så pass mycket tror jag. Jag ska bli pluggis. Det här året har varit sjukt slappt. Har i princip lyckats att pricka alla prov och inte så dåliga resultat när jag väl träffa. Fick skriva ett omprov på ett matteprov som jag var 2p ifrån att klara. Skrev om det fick 0.5 över men det räckte. Nu kommer det bli meratt jag kommer ligga på medel eller precis på gränsen. Det är lite så jag funkar antingen näst bäst eller bland de sämsta. Nemen ni kommer att få se en annan Olle om ett par månader. En Olle som diskar, en Olle som tvättar, en Olle som studerar en fredag, en Olle som går upp hyfsat och inte spelar dator tills fåglarna börjar kvittra. Hopefully, that is. Just nu känns det så iaf. What LS? Just det, fest den 16e juli samma som förra året. Härligt om det kommer lite nytt folk. Hoppas det blir fint väder. Fyller år om 10 dagar också. 23. Vad gör man då? Harrys och trängs med mammas och pappas kompisar? Får börja inse att det inte blir bättre med åren utan snart bara sämre. Hatar att tänka på att det är jag som ska sitta på ett sånt där hem och inte kunna göra det man gjort i 80år. Dör hellre innan jag blir så handikappad. Vad svarar man på frågan Varför är det så här? Ska man skoja bort det? Ska man vara allvarlig och kramas? Hoppas jag får svaret på den frågan berättad för mig under de kommande åren.
Allt känns bra och jag är glad! Allt är vackert just nu! Ljus framtid väntar! Har inte känt mig ensam på 2 år snart! Galet. Puss!
